reservbloggen

torsdag 1 september 2011

2011-09-02T10:49:00.004+02:00

Datorn. Den tvärdog. Poff. Inget liv.

Jag ringde Jonas. Jonas lät inte helt negativ. Jonas kom hit. Kopplade och tryckte. Inget liv whatsoever.

Jag åkte till Göteborg. Lämnade in datorn. Fick allvarliga blickar och skakande huven tillbaka av experterna.

Jag ringde försäkringsbolaget. Jodå jag har allriskförsäkring. Jodå vi ersätter. Med 40% av vad du köpte den för. Det blir åttatusen. Men ojdå, då äts ju det upp av självrisken. Självrisken är åttatusen. Cheerio.

Jag köpte en ny dator.

Jag har backupat allt. Programmen med. Fiffig grej, det här Time Machine. OM DET HADE FUNKAT JA. Det gör det inte. Jag får dra över allting för sej. En miljard år tar det. Och Photoshop funkar inte längre. Inte Dreamweaver heller. Jag försöker göra bilder i iPhoto. iPhoto kan dra nåt gammalt över sej. Jag kan inte göra bilder. Jag kan inte komma åt min hemsida.

Jag är en lessen katt i en stor märklig värld av ettor och nollor.

Hejdå.

torsdag 31 mars 2011

2011-03-31T16:26:00.002+02:00

Säga vad man vill om mej men teknisk är jag icke.
Jag kan ta snygga kort, men jag skiter fullständigt i om min utrustning är uppdaterad eller ej, när folk frågar om antal megapixlar och sånt kisar jag lite stört tillbaka.
Det viktigaste: Att jag har en kamera med bländare, sökare, samt avtryckarknapp.

Anders sitter och mailar mej diverse uppdateringar till diverse program: Ooo, säger Anders, kör du inte med raw-filer? Det MÅSTE du! Du vet du kan ändra ALLT! Färgbalans och exponering, ALLT!
Jag får väl exponera rätt från början istället. Dom tog väl snygga kort förr i världen också?
Och Jonas köper nya hårddiskar till höger och vänster: Bra att ha ute i fält, säger Jonas, ständig backup. Jag kan till och med DÖ, bilderna står ändå att finna.

Jag tar en bild på Jonas med min hipstamatic-app, man kan se vad Jonas tänker.
Hipstamatic liksom. Sååå 2009.

onsdag 30 mars 2011

2011-03-31T08:36:00.002+02:00

Getaryggen, solsken, videkvistar och fågelsång.

tisdag 29 mars 2011

2011-03-30T11:28:00.002+02:00

Det är lite svårt att greppa när man står alldeles vid det där torpet.
För innanför den där nallen och den där spritflaskan, en trappa ner bakom en kökslucka, har någon inrett ett källarutrymme, svart som natten, med selar och masker och kedjor, med vuxenblöjor och juicepaket med långa slangar i. Åt någon att dricka och kissa och fastspänt vänta på vad?

Frihet?

Livslångt mörker?

Död?
Vad som verkligen har hänt vet inte jag, men en man sitter anhållen och en kvinna har berättat att hon spärrats in. "En längre tid."
"En längre tid" fastspänd i mörker och ovisshet är längre än nån kan förstå.

måndag 28 mars 2011

2011-03-28T19:48:00.002+02:00

Igårkväll snöade det tunga lappvantar, idag strålar solen varm på en läig altan.
Mattias och Ruben ger sej av på moppeutflykt för att tanka bensin i dunk samt lämna papper till Anna-Lena.
Ogjorda ärenden, eftersom plånboken låg kvar hemma på bordet och Anna-Lena inte var hemma.
Men Ruben tyckte det var jätteroligt, sa Mattias.

I övrigt är han En Man Av Projekt, min kille.
Det är ingen hejd på alla grejer han planerat in under sin föräldraledighet, eftersom han trott att föräldraledighet är just föräldraledighet.
Moahahahaa säger jag och ler i mjugg varenda gång jag uppifrån kontoret hör hur han svär över att Ruben pillar på lacknaftan, kladdar till nylackerade skärmar eller är allmänt störig (läs: vill leka) mitt under största byggkoncentration.

Det blir nog en motorcykel, tids nog.

söndag 27 mars 2011

2011-03-27T17:52:00.003+02:00

Poängpromenad i kallsolen.

1: Varbergs stad firar i år 200-årsjubileum, som vad? 1: Cykelstad, X: Hamnstad, 2: Kurort.
2: Vad betyder tsunami på japanska? 1: Hög våg, X: Vägg av vatten, 2: Hamnvåg.
3: Skavlans talkshow visas i SVT. Vad heter Skavlan i förnamn? 1: Fredrik, X: Filip, 2: Petter.
4: Det här är en: (bild på en kolja) 1: Torsk, X: Kolja, 2: Makrill.
5: Hur många medaljer tog Sverige i skid-VM i Oslo tidigare i år? 1: 4 st, X: 5 st, 2: 6 st.
6: Sverige nordligaste respektive sydligaste punkt heter: 1: Treriksröset/Smygehuk, X: Riksgränsen/Skanör, 2: Haparanda/Ystad.
7: Vilket lag har tagit flest SM-guld i svensk ishockey sedan starten 1922? 1: Djurgården, X: Brynäs, 2: Färjestad.
8: Hur länge har vi haft sommartid i Sverige? 1: Sedan 1980, X: Sedan 1990, 2: Sedan 2000.
9: Tussilago har också ett annat namn, vilket? 1: Kattfot, X: Maskros, 2: Hästhov.
10: Vad heter Sveriges nuvarande näringsminister? 1: Thomas Östros, X: Maud Olofsson, 2: Carl Bildt.
11: Enligt det gamla måttsystemet i Sverige var en fot ca 29,7 cm. Två fot motsvarades av en... 1: Famn, X: Verktum, 2: Aln.
12: Nu är det slutdansat för pensionärerna på Folkets Hus i Varberg. Varför? 1: De betalar inte hyran, X: De häller kaffepulver på golvet, 2: De spelar för hög musik.

Jag tycker såhär:
1: Kidsen borde kolla på förra veckans frågor innan dom skriver nästa veckas.
2: Det här med pensionärerna och kaffepulvret var nog veckans roligaste nyhet. Allra roligast var tanten som i tidningen inte kunde förstå varför dom inte fick hälla kaffepulver på golvet. "Då letar vi upp nånannanstans att dansa, där det går bra!"

lördag 26 mars 2011

2011-03-27T17:04:00.002+02:00

Och när bebisen har somnat tänder vi stearinljusen till jordens ära och grillar baconinlindad torsk på kvällssvarta altanen.
Och medan vi alltså släcker alla lampor en timme för klimatets skull, sitter vi och planerar mysbelysning till uterummet vi ska flytta till i juni.
Mysbelysning vi utan att blinka kommer ha tänt året om för att sedan släcka en timme nästa mars.
Well done, dubbelmoralen.

lördag 26 mars 2011

2011-03-27T17:03:00.003+02:00

Och piggare ändå blir bebisen hos mormor och morfar.
Det är ingen hejd på energin när dom där tre sätter igång.
Morfar försöker febrilt titta på England-Wales-matchen samtidigt. Men han hamnar ständigt under filtkoja iallafall. Mormor står utanför filtkojan och ropar: Vaaar är Ruben? och Ruben fnissar och mormor ropar: Vaaar är morfar? och Ruben pekar på morfar under filtkojan och ropar: Dääär.

lördag 26 mars 2011

2011-03-27T17:01:00.001+02:00

När en bebis är så nära sömnen han kan bli utan att han FÅR vara det och när inga andra knep står att finna, då får bebisen köra bil.
På småvägar ut mot farmorlandet får han det, blunda nu poliserna.
När bebisen får köra bil blir bebisen pigg som en nötskrika.

fredag 25 mars 2011

2011-03-26T11:43:00.001+01:00

Det var lite sommarkvällsfeeling på fiket ikväll.
Lite sådär varma (nåja) vindar över kvällstorra klippor och snygg solnedgång mellan masterna på båtarna i hamnen.
Inne på fiket körde Krille quiz, med nyfriserade snyggfrugan till bords. Och Rut. Finrut. Som oförtrutet gav Ruben ett pingisracket tidigare idag, varje gång Ruben tog emot pingisracketet tittade han snabbt på det och slängde sen direkt iväg det. Och Rut sprang och plockade upp. Gav tillbaks. Om och om igen. Finrut.

Det gick rätt bra på quizet, jag gick igång på det mesta och sprittibena som förra gången fick liv av Doktor Alban satte ikväll fart till Spice Girls.
Vi prickade rätt. Trettiofyra styckna. Men vad hjälpte det när Lag Tjugonånting tog hem segern med hisnande trettioåtta rätt, trettioåtta framgooglade rätt, alla telebolag borde stänga av 3G-nätet över Väröhalvön lagom till den sista fredagen varje månad.
Fy FAN, dundrade Mattias när vi gick hem, JÄVLA SMÅFOLK, jag SÅG hur dom satt där med sina jävla mobiler, dom var ju för fan inte ens FÖDDA när Spice Girls slog igenom!
Jag hade inte sagt nåt om vi hade blivit slagna av Pazer och Klasse, fortsatte han med rök stigande ur öronen, men DOM HÄR?!

Det gör ont att vara världens sämste förlorare.

torsdag 24 mars 2011

2011-03-25T08:10:00.003+01:00

När Mattias väljer en dag att gå till jobbet (Mattias väljer en dag att gå till jobbet när hela jobbet, inklusive Mattias då, ska iväg på spa) tar jag lillgangstern och drar till mormor och morfar i Veddige.
Hos mormor och morfar i Veddige får lillgangstern den ständiga uppmärksamhet han så skrikande förespråkar, och jag får världens godaste torskmiddag.
Win win åt alla håll helt enkelt.

onsdag 23 mars 2011

2011-03-23T13:35:00.002+01:00

Ett styck arla födelsedagsmorgon i soluppgången.
Storknatten var först upp idag, six o'clock o'rock, feber och VAB till trots.
Lillknatten var på benen fem sekunder efter att svampbobfyrkantmelodin gått på ute på teven, sen pillade han bort/av/på någonting på densamma vilket gav signalproblem och antennfel och ingen förmiddagsteve whatsoever och fortfarande varande huvudbry på den där teknikern som fyller trettiosex.
Jag tycker inte att det gör någonting med lugn och ro och nickelodeontystnad, jag ska skicka dit lillknatten att pilla mer okontrollerat om den går igång igen.

tisdag 22 mars 2011 - barntvätt

2011-03-23T13:27:00.002+01:00

Vi behöver ett badkar.

2011-03-22T16:08:00.003+01:00

Det verkar som att ni får stå ut med reservbloggen nu.

Ett bra tag.

Nu är det oåterkalleligen nära döden för den vanliga.

Så snart jag letat upp ett nytt webbhotell kommer den tillbaka, inte förr, jag tänker inte gå in mer på skithotellet, jag blir bara vansinnig varenda gång, nu är det slut på försöken.

Sju mejl och inget svar på supporten, jag borde anmäla dom till PLUS tamejtusan.

See you around!

tisdag 22 mars 2011 - come spring

2011-03-22T16:07:00.003+01:00

Well, hello våren!
Bakslå dej inte en gång till är du snäll.

tisdag 22 mars 2011 - dammsugarmohikaner

2011-03-22T16:05:00.003+01:00

Hur man skapar bestående punkfrilla på unge och morsa utan hårsprejshjälp, del ett.

måndag 21 mars 2011 - spindelmannen behöver nya kläder

2011-03-22T11:05:00.001+01:00

Man kan inte riktigt tro att Hugo är hemma från skolan med feber när spindelmannen-med-askorta-benen kör igång med ostoppbar klättermani och visar lillebror varenda bus-sak som finns att hitta på i det Anna-Stinska hemmet.
Skönaste formen av VAB.

måndag 21 mars 2011 - kobilden

2011-03-22T11:03:00.002+01:00

Varför står där en ko? undrar Hugo och pekar på en tavla på mitt kontor.
Det är min kompis Magnus som sitter där och mjölkar kon, svarar jag, inne i vardagsrummet gör han det. Det var reklam för IKEA. Världens konstigaste bild, eller hur?
Nä Malin, fnyser Hugo. Världens konstigaste bild hade varit om han hade suttit uppepå en häst och mjölkat och kon hade haft spenarna på ryggen och din kompis hade kollat på två teveapparater samtidigt och han hade varit en alien med tre armar.

Hello. Jag är i Malmö och bor på hotell. Här finns inget internet och väldigt sällan ens täckning på telefonen. Känns som Grönland. Hejdå.

2011-02-02T10:21:00.000+01:00

onsdag 26 januari 2011

2011-01-26T13:55:00.002+01:00

Halva promenadstyrkan däckade hemmavid - det är såna helvetestider - och dom tre kvarstående friska tog det säkra före det osäkra och körde promenad med utomhusfika på termos.
Vilket inte var så dumt alls.
Sunnerstranna var en orgie i värmande vintersol och nere vid vattnet hade nån byggt en igloo av trasiga isflak, med lite tång till cement.
Det var min sista mammalediga onsdag, det här.
På tisdag går Mattias hem ett halvår och tar min plats på promenaderna, promenaderna som dock kommer fyllas av farsor från alla möjliga håll snart.
Nu har jag ju visserligen världens bästa jobb med hemmakontor och egenvalda tider, vilket innebär att jag gladeligen ger mej ut med barnvagn på förmiddagen om solen skiner och sällskapet är fint, men ändock, gone are the nybakt-varje-vecka-days.
Hejdå mammapappagruppen, det var en fin tid!

tisdag 25 januari 2011

2011-01-25T12:56:00.004+01:00

Jag visste det redan när jag klev in genom dörren.
Tant i ljusblå klänning, Lille Skutt-mjukdjur med tandborste i näven och så morsan som snackar om att jag måste vara duktig.
Jag visste det redan när jag klev in, nåt lurt var det som var på gång.

Du kan sätta dej och ta honom i knät, sa blåtanten till morsan och morsan klev upp i nån stor hård stol och satte sej.
Jag stirrade misstänksamt på blåtanten, blåtanten gav mej en tandborste och sa "du kan leka med den" och sen började blåtanten ställa frågor till morsan.
Använder han napp? frågade blåtanten.
Jaa, sa morsan och jag tänkte VAD I HUNDAN? SKA BLÅTANTEN IFRÅGASÄTTA MINA NAPPAR? Bara DÄR hade hon gjort det svårt för sej, tänkte jag. Börja snacka om nappar som om det vore OBRA på nåt sätt.
Jaha, sa blåtanten vidare. Russin? Äter han russin?
Naaee... ljög morsan och blåtanten sa: Bra! För russin är farligare än godis, och det var här nånstans jag började spralla, det här stället tänker jag INTE stanna på tänkte jag, bortbortbort var det enda jag hade i huvet, jag skrek och jag fäktade och jag sparkade av mej bägge skorna (just skorna var en miss i beräkningen, skorna hade jag ju behövt när jag kom så långt som utomhus i min förestående rymning, men miss i beräkningen är ju sånt som händer när man drabbas av panik).
Alla småätningar mellan målen är dåliga, sa blåtanten. Det är dumt att sticka åt honom kex och rån och sånt.

Alltså, här fick man ju ta till det tunga artilleriet.
Gallskrik, största tårarna och nypa morsan i morsans tunnaste skinn.
Plötsligt fick jag sitta SJÄLV i den där hårda stolen.

För tre sekunder mojnade jag, det var när blåtanten tryckte på en knapp så hela jag åkte bakåt, men direkt efter den lilla roliga bakåtåkningen skulle blåtanten IN I MIN MUN och glo.
In i min mun!?! Jag tog sats för att bita så hårt jag bara kunde, blåtanten bände och drog men IN MIN MUN SKULLE HON INTE KOMMA FÖR MITT LIV så blåtanten gav upp, hon släppte mej och sa: Jaja, han hade åtta tänder, det såg jag, och dom såg rena och fina ut. Han får komma tillbaks när han blir tre.

Tre.
ÅR, då.
William är tre, William är skitstor och skitstark, när jag blir tre ska den där blåtanten få se på soldat.

måndag 24 januari 2011

2011-01-25T12:54:00.002+01:00

Det är dimma och underkylt regn, glashalt och hårdsnö allover.
Sådär tråkvintrigt som det inte brukar bli förrän i slutet på februari eller början på mars, när allt jag vill är att snön ska försvinna, asfalten bli torr och fåglarna börja sjunga.
Jag gillar vintern när den är på riktigt, när mjuksnö faller och skridskoisen är blank, när världen är inbäddad i ett luddigt kuddrum och allt är tyst och skönt.
Det här, det gillar jag inte.

Ruben gillart inte heller.
Ruben gillar inte rutschkanan, inte gunghästen, inte vare sej bebisgungan, däckgungan eller stora tefatsgungan.
Ruben gillar ingenting utomhusrelaterat alls, eller ja, tills morfar kommer nerdragande med den rostiga gamla snowracern från vinden då.
När Ruben får åka rostig gammal snowracer med mormor bakpå i trädgården, då lättar alla trumpna miner.
Mormor och morfar är GUD.

torsdag 20 januari 2011

2011-01-20T17:14:00.002+01:00

Fem farsmorsor knallade runt Båle Kulle, genom tung sjunksnö och på frostad hårdskare.
Nere på Båle sprang neonklädda dagisungar runt och o-fiskade krabbor, stackars ungar, kul med vinterutflykt när man varken får fiska krabbor, gräva i sanden eller jumpa på isflak.
Krille, som är vuxen och väljer själv, jumpade och bjöd sedan på klassikern HETVÄGG i det Svahnska residenset, innanför minusgraderna.
Hetvägg: semla dränkt i varm mjölk.
Låter äckligt, var gott.
Var som en dröm, om du frågar Ruben.

onsdag 19 januari 2011

2011-01-19T13:58:00.000+01:00

Ett nybakt bröd i ett nybyggt hus, rosa Hello Kitty-lego och glitterböcker, en mammaledig och en pappaledig.
Det var lite dimmigt i Läjet idag, Wilma och Alva gjorde sitt bästa för att hitta så småbarnsanpassade leksaker som möjligt och Magnus läste böcker, mera böcker, om så hela Rubens värld var gjord av bara böcker vore han ändå nöjd.

Ett nybyggt hus vore ju ändå fint ska jag inte tänka när vi just ska till att köpa ett gammalt.

hajen in silence

2011-01-18T19:12:00.001+01:00

ALLA borde ha med en barnpassare när dom ska handla med bebis!
Barnpassarn kör vagnen, gör miner med bebisen, lyfter ner bebisen och kutar runt lite bland löken när bebisen blir rastlös i vagnen.
Allt medan man själv plockar ihop blöjor, kesella och tulpaner i lugn och ro.

Mikaela - guds gåva till småbarnsmorsan.

tisdag 18 januari 2011

2011-01-18T14:40:00.002+01:00

I våran grannby Veddige diskar morfar bilen och mormor och morsan och jag hoppar i vattenpölarna.
I våran grannby Veddige har dom byggt om allting till oigenkännlighet säger morsan, det är en ny stor väg genom där morsan brukade leka bland träden när hon var liten, och sen finns det andra höga träd där det inte fanns några alls, där morsan brukade gena ner till stora röda skridskohuset.
Och vojne vojne vad sorgligt det är att dom rivit morsans gamla lekis för att få plats med den där nya vägen.
Jag säger då det.

Alla utom morsan har visst fattat att hon är skitgammal.

vår? nja.

2011-01-17T13:28:00.002+01:00

Ute i trädgården har vita kalla dum-snön smält bort litegranna och GRÄSET syns, gräset som var så skönt och mjukt att leka på i somras.
Morsan skuttar runt och ropar att det är VÅR, jag är dock lite mer reserverad.
Det är ju inte fifty fifty direkt.

måndag 17 januari 2011

2011-01-17T13:27:00.002+01:00

Alltså, snacka om att min morsa är korkad.
Jag gömmer mej bakom bordet och morsan bara: OJOJOJ VAR är Ruben, vart tog han VÄGEN?
Och så dyker jag upp och morsan ser helt lättad ut, bara: PHU, så SKÖNT, där VAR du, jag trodde du var BORTA.
Och så dyker jag ner igen och morsan ÅTERIGEN bara: NÄÄÄ vart tog han vägen NU, nu blev han borta IGEN!
Jag håller på att flabba IHJÄL mej där under bordet när jag gömmer mej, det är så TACKSAMT att driva med morsan.
Hon är så himla lättlurad.

söndag 16 januari 2011

2011-01-16T22:52:00.002+01:00

Den här gamlamorbror Thord, han är för festlig.
För att inte tala om gamlamoster Ulla, morsan hade rätt när hon sa att jag skulle göra klokt i att välja dom att ta med till en öde ö.

(Fast jag packar ner mormor och morfar också, och monsterboken och en innebandyboll och lastbilen som sjunger sånger. Sen är jag all safe.)

pre blogg - del1

2011-01-15T21:51:00.003+01:00

Jag önskar så ofta att jag hade bloggat i tio-elva år istället för i fem-sex.
Om jag hade hoppat på tåget vid millenieskiftet och varit en av dom där pionjärerna.
Då hade jag haft en massa historier sparade. Det hade varit roligt.

Om jag hade bloggat sen millennieskiftet hade jag skrivit om:

Hur jag målade och målade och målade och sen suddade ut allt målet med tusen trasor, jag tyckte det var snyggt att måla suddigt så det gjorde jag.
Jag har hela garderoben hemma i Veddige full med suddiga tavlor.

Hur jag flyttade till Gotland, rakade av mej allt hår och dansade sånhär trancetechno på fest i Burs.
Jag hade... velat minnas mer av fest i Burs, tillexempel.
Hur jag åkte hem till Varberg med ojämna mellanrum och gick på förfest och krog med min gamla bästis Andrea (och hennes syrra Karin, det är otroligt nog inte två Andreor vi ser på bilden).
Jag ser nu att jag var helt sjukt smal på den här tiden.
Hur jag, eh... gjorde en Paris Hilton. Eller en Lindsay Lohan. Det hade varit roligt att blogga om.
Hur jag flyttade till Umeå och till slut hamnade i en källare på Dragongatan som jag pimpade med stjärnhimmel, änglavingar och allehanda synlig bröte.
I Dragonkällaren hade jag fest ofta och vardagsbesök jämt.

pre blogg - del2

2011-01-15T21:48:00.002+01:00

Hur jag testade en massa begränsningar på rad och la av att prata på en vecka, gick runt med ögonbindel i en vecka och flyttade ut i skogen i en vecka.
Där bodde jag i en iskall husvagn utan el under hur många filtar som helst, tur att närmsta grannarna Ulla och Thord kom med fortfarande varma pannkakor i foliepaket.

Jag åkte till Sydafrika med mina änglakläder i bagaget. Lite drygt en månad stannade jag, klättrade upp på toppen vid Godahoppsudden, bodde hos familjer i hyddor och familjer med blinkade stereoapparater, samt, ja. Änglade.
Jag åkte till Wien också, över en natt, utan annan packning än mina änglavingar och utan nån hum om var jag skulle bo. Det löste sej fint, ängeln knallade runt där i Wien och fejkkörde hästdroska och allt, innan hon fick sej en bit mat på en restaurang där sen kocken förbarmade sej över henne och erbjöd husrum.
Till Paris släpade jag faktiskt också med änglakläderna, klättrade upp i Triumfbågen och bodde på en madrass hos en konstnär på Montmartre.
Jag hade bloggat om Baggböle. Fantastiska Baggböle, med största naturäventyrsbadet på den här sidan ekvatorn. Med en forsande Ume Älv i ryggen är man inte så kaxig.

pre blogg - del3

2011-01-15T21:45:00.003+01:00

Och Lina, fina Lina hade förtjänat minst hundra blogginlägg. Fina Lina drog med mej på svampplock i skogarna med min röda bil Arg Golf, Lina rodde ut mej i båt mitt i natten till en ö där vi övernattade med sovsäck och brasved, Lina åkte till Indonesien i ett halvår och när hon kom hem grillade vi och badade nakna i Ume Älv.
Oj, vad min blogg som inte finns hade handlat om Lina.

Om Feliz hade jag bloggat! Om mina bartenderkvällar bland truckflator och handväsksbögar.
Undrar om Feliz finns kvar i Umeå.
Min bartenderkompis Lina (inte samma Lina) har iallafall flyttat till Gotland. Det vet jag för vi är kompisar på Facebook.
Jag hade för alltid kunnat minnas alla historier i kära Nordland, med Mo i Ranas ljus, Havmannens stilla tigande, Polarsirkelens kärva ödslighet och Helgelandskustens fantastiska berg. Fina fina Nordnorge. En dag ville jag bli din för alltid.
Fast sen flög jag till Egypten en tre-fyra gånger och då ville jag flytta dit. Tänk om jag hade bloggat alla dom gångerna jag var i Egypten! Då hade jag haft kvar på pränt hur jag badade i Röda Havet och försökte smälta in i moskéerna (yeah right) och jagades ned från pyramiderna och bodde i Shoubra hos familjen Sabry Hana och fick ett giftasgodkännande av farmor Hana åt hennes favourite grandson.
Hemma i Västerbotten föll jag för raggarna i Hissjö och åkte med dom på bilträffar, månskensdanser och skoterutflykter.
Hundratjugo kilometer i timmen över Tavelsjön! Fast då hade mina frusna fingrar inte med nån kamera.

pre blogg - del4

2011-01-15T21:26:00.004+01:00

Jag hade bloggat om min glada men korta longboardkarriär som resulterade i en skräckbacke med efterföljade krasch, samt en här ännu liggade närapå oanvänd longboard som jag inte har mod att ställa mej på igen.

Och om när jag flyttade till Stockholm och satt i köksfönstret hela tiden för att jag kunde.
Källaren i Umeå var far far gone.

Jag hade bloggat om alla flygresor och hotellnätter och mordplatser, och hur det närapå var tävling i vem som kunde se argast ut på dom gravallvarliga bylinebilderna i tidningen.

Det var dock inte bara mord jag åkte på. Ett av dom bästa Aftonbladsjobben nånsin måste ha varit när jag fick åka till Turkiet och plåta rafting. Med en engångs undervattenskamera.
Ni ser mej på bilden, i högsta hugg.

Det hade varit fint att ha bloggat om rockbjörnarna.
Anastacia kom inte på Rockbjörnengalan i Stockholm, så när hon skulle uppträda i Helsingfors nån vecka senare fick jag flyga dit och ge henne björnarna.
Kvällen före flyget gick hade jag dom i en väska i hallen, inlindade i tidningspapper och jag tänkte STACKARS BJÖRNARNA, dom kommer hamna helt bortglömda i Anastacias gömmor bakom hennes mer betydande priser. Dom björnarna behöver lite sista kärlek tänkte jag och packade opp björnarna och lät dom sova bredvid mej istället. En på varje sida. Det var fint.
Dagen efter fick Anastacia mina björnar. Hon låtsades bli glad.

Det var i januari 2005 som Anastacia sjöng i Helsingfors och jag flög hem utan björnar.
I maj 2005 började jag blogga.
Hejdå.

från nyfödd till idag

2011-01-15T17:21:00.002+01:00

Se här så glad man kan vara när man numera slipper bli uppställd och fotograferad varje tisdag, när man efter ettårsdagen slipper undan med en gång i månaden istället!

lördag 15 januari 2011

2011-01-15T12:41:00.002+01:00

Envägs snöbollskrig är otippat nog det enda som håller minste herrns humör uppe därute i det kalla våta.

fredag 14 januari 2011

2011-01-14T23:43:00.003+01:00

Medan webbhotellet meddelar "login incorrect" för tusende gången i ordningen, kan jag berätta att det här, det är mina mänskor.
Det är bra fint med mänskor man kan halvsova en fredagskväll i soffan med.
Asterix hade finaste glänsklänningen och hennes päron snyggaste kanariebrännan, dom fick indisk soppa och nybakt brytbröd, glassbåtar, chips och På Spåret innan ungarna somnade bland våra fötter och Björn Ranelid inte åkte ur Let's Dance.

Han GÅR.

2010-12-09T22:33:00.001+01:00

mhm

2010-12-08T21:47:00.001+01:00

Nu funkar vanliga. Men jag skulle råda er att kolla här igen imorgon, såtillvida jag nu inte får en bloggbreakdown så stark att jag faktiskt gör slag i saken.

tisdag 7 december 2010

2010-12-07T19:25:00.001+01:00

Nollgraders smältkalas utomhus, droppar droppar från snowracerstyret, isblankan lägger till sej på garageinfarten och från Varberg kommer Mia och Milla på besök.
Milla går, Ruben kryper, men pussas gör dom ändå. Milla glatt och dreglande, Ruben avvaktande och försiktigt.
Sen drar han bort rullhunden (som vips fick ett sidenband till koppel när jag nyss insåg populariteten i koppel) framför näsan på henne när hon fortsätter pusskalaset på den.
Gangsterunge.
Nina och Asterix kommer på kaffe och bulle innan kyrkebackens alla påpälsade barn får konkurrens av tre småungar på pulka.
Varierande resultathumör på den här pulkaåkningen.
Milla gallskrek, Asterix bara tittade med sina stora rådjursögon, och Ruben, han somnade han.

måndag 6 december 2010

2010-12-06T22:10:00.000+01:00

Leksaksavdelningen, Gekås, Ullared, kl 18:06.

-Kolla där, där har dom bobbycars!
-Jamen vi ska ju inte ha nån bobbycar, Ruben har ju redan två, som är mycket FINARE dessutom!
-Mjhm.
-Men du tycker ändå vi ska ha en sånhär röd..?
-Jamen jag tycker inte att Ruben ska KROCKA så mycket med dom. Han kan ha en sånhär hemma. Så kan jag ha dom andra... på en hylla i garaget.

söndag 5 december 2010

2010-12-05T17:34:00.006+01:00

På Wapnö slott i Halmstad har dom Sveriges bästa kock.

Eftersom jag alls inte är något lyxkrogsjuryämne utan en vanlig hederlig husman som gillar att bli mätt, så nöjer jag mej helt enkelt med att konstatera det.

På Wapnö slott har dom Sveriges bästa kock.
Andreas Åkesson heter han och han har rullat köttbullar och lagt in flädersill, bakat saffranskaka och gjort grönkål. Han har fixat revbensspjäll och skagenröra, ädelostgratinerade grönsaker och Jansson, rullsylta och pressylta, skinka och lökkorv, inkokt lax och ungsbakad lax och varmrökt lax och kallrökt lax och gravad lax, makrill och smörfisk, risalamalta och struvor och chokladbollar och rockyroads och fikonchoklad, nåt dussin fisk- och köttpatéer, samt, och lyssna noga nu: currysill och kryddsill och maskrossill och löksill och senapssill och pepparrots- och gräslökssill och rotsakssill och kräftsill och lingon- och blåbärssill och inlagd strömming och vitlök- och örtsill och tomat- och whiskysill och paprika- och västerbottenostsill och sillsallad och flädersill och lime- och koriandersill.
Ptjo!
Sveriges bästa kock.

Ruben gillade farbror Andreas mat också.
Det var bara den varmrökta laxen han spottade rakt ut på bordet.

lördag 4 december 2010 - mikaela

2010-12-04T20:01:00.003+01:00

Yo, Ruben här.
Jag tänkte berätta lite om min stor-kompis Mikaela.
Min bästis Mikaela.
Jag har jättemånga kompisar, Astrid och Milla och Rut och Vidar och Melker och Ville och Eddie och Albin och en hel hög till, men INGEN av mina kompisar har en bästis som är så stor som Mikaela.
Mikaela går på högstadiet och har andra högstadiekompisar, men jag är speciell, säger Mikaela.
Mikaela brukar dissa sina högstadiekompisar och komma och leka med mej ibland efter skolan, då är jag så mallig så jag nästan spricker och räcker ut tungan i smyg.
Idag spelade Mikaela innebandymatch nere i hallen, då drog jag med mej morsan och farsan dit för att titta.
Mikaela och hennes högstadiekompisar VANN MED TOLV NOLL! Haja stolt jag var då.
Sen fick jag följa med Mikaela hem och skriva på hennes facebookstatus.
Såhär skrev jag: m cjcc.ööö.hhjhjghjghnjgh.
Det betyder precis som det låter. Jag stavar precis som jag pratar.
Mikaela brukar annars mest skriva om en som heter Justin Bieber, Mikaela är galen i Justin Bieber och säger att han är snyggast i världen (i VÄRLDEN liksom, hej HÄR ÄR JAG och jag KAN HÖRA DEJ) men farsan har berättat för mej att jag inte ska bli ledsen, farsan säger att Justin Bieber bara är världens yngste person med hämthår.
Hämthår är nåt man kan ha när man blir skallig säger farsan, man är liksom skallig mitt på och så hämtar man hår från sidorna och kammar över.
Farsan säger att jag kommer bli skallig, det sitter i generna säger farsan.
När jag blir skallig ska jag ha hämthår.
Då kommer nog Mikaela tycka jag är snygg.

lördag 4 december 2010

2010-12-04T09:15:00.004+01:00

Alltså, Ruben önskar sej nog en såndär hund i snöre i födelsedagspresent.
En sån han har hos mormor och morfar.
Härhemma har han hittat ett substitut till mormorochmorfarhunden, härhemma hittade han nånting i ett köksskåp som han nu drar genom alla rum.
Härhemma släpper Ruben inte brödrosten för sitt liv.

fredag 3 december 2010

2010-12-03T21:31:00.004+01:00

Hej jag heter Ruben och jag tar över bloggningen i det här hushållet idag också.
Morsan är skitarg på nåt hotell som heter webbhotellet, jag vet inte vart det ligger men morsan är iallafall så förbannad att hon inte ens vill blogga säger hon.
Jag tycker bara det är bra, för då får jag chansen att ge MIN syn på lite saker och ting, jag tycker att det blir viss färgning av bara MORSANS upplevelser hela tiden, och jag som inte ens kan prata har skitsvårt att få fram MIN sida av saken.
Som det här med hemliga grottan in i oändligheten tillexempel.
Hade det varit morsan som skrivit hade hon ba: blaha blaha och sen klättrade Ruben in i torktumlaren.
Ey morsan! Har DU varit inne i den kanske? Va? Har du det? Nähä! Men tänk för att det har JAG! Jag rymde och klättrade in i den där stora runda spegelsalen som mormor och morfar har i tvättstugan, jag gapade oaoaoa och det lät såhär: OOOAAAOOOAAAOOOAAA, skitfränt! Värsta Grand Canyon fast helt klotrunt och blankt.
Sen kom mormor och plockade ut mej, det var lite tråkigt fast det var inte tråkigt så himla länge för mormor gav mej min roliga skäll-hund i det gula snöret, skäll-hunden i det gula snöret är min favvogrej hos mormor och morfar, morsan hade den när hon var liten men den skäller än. Fatta! Hundra år sen och den skäller än!
På eftermiddagen körde jag och morsan in till stan, hem till en annan hundraåring i ett rosa hus.
Hundraåringen hette Annelie och hon hade gula lek-papper, goda clementiner och en skitstor leksak som lät ASHÖGT när man bankade på den.
PLING PLONG PLING PLONG lät leksaken och Annelie höll fram några vita papper med svarta krumelurer på och sa att jag skulle spela Oh Happy Day. Så det gjorde jag. Det lät jättefint, Annelie och morsan log jättemycket när jag spelade och applåderade jättelänge när jag var klar.
Jag önskar mej en sån plingplong-leksak när jag fyller år.
(Nu ropade mamma: Det gör du INTE! Du skriver INTE att du önskar dej det! Konstiga morsan. Hon SA ju att jag spelade JÄTTEFINT.)
Efter plingplonget kom Annelies syrra Emelie och då skulle vi fika. Annelie tände ett ljus i köket och undrade om vi ville ha varm choklad eller te.
VARMCHOKLADVARMCHOKLADVARMCHOKLAD tänkte jag så högt jag kunde och spände ögona i Annelie men hon FATTADE inte, hon gjorde bara choklad och te till Emelie och morsan och sej själv! Orättvisa, ditt namn är bebis. Jag fick sitta där i morsans knä medan dom drack sin choklad, morsan pillade bort SKITSMÅ bitar bulle till mej medan hon tog stora glufsbitar själv, en pyttebit till Ruben och en glufsbit själv, en pyttebit till Ruben och en glufsbit själv, ni HÖR ju. Jag behandlas som en andra klassens medborgare. Sen kom Emelie farande med nån sorts svart trasslig hundröv som hon brukar sätta runt öronen när det blir kallt ute, hon försökte sätta hundröven över MINA öron men där gick gränsen, ingen choklad, hur lite bulle som helst och så hundrövsmannekäng på det, UP YOUR ASSES himla adventsmysfikare.
Nä tacka vet jag mormor och morfar.
Eller farsan, jag längtar efter farsan.
Farsan har varit på spa hela dan och sen på bowling och nu är han ute och dricker öl och blir full.
När farsan kommer hem inatt ska jag pussa och krama honom jättemycket och spänna ögona i honom och tänka JÄTTEJÄTTEHÖGT att morsan är orättvis och dum, så han fattar.

torsdag 2 december 2010

2010-12-02T20:36:00.002+01:00

-Men kolla, jag ser ut som Henrik Schyffert när han hade mustasch!

onsdag 1 december 2010

2010-12-01T22:39:00.003+01:00

A-goll-a-goll-a-goll-a-goll, det var Ruben Ivar William igen.
Det har ju blivit så fasligt populärt det här med mitt gästbloggande, och jag är ju inte den som är den, kan jag behaga så gör jag det. (Obs, morsan, det här behagandet gäller inte dina himla tisdagsporträtt, jag vill bara klargöra det så du inte förväntar dej storslagna leenden och titt-i-kameran nästa gång.)

Jag vill börja med att tala om att det är DECEMBER nu. December är den BÄSTA månaden, för då fyller jag år.
Man kan tro att jag ännu inte har hajat det här med att fylla år och sånt, men då tror man FEL för jag är faktiskt klipskare än somliga tror.
Om exakt två veckor blir jag ETT BAST, det ni, ett bast och här ska VÄLLA in paket har jag bestämt. Jag har allt sett hur dom har fått presenter, mina kompisar Rut och Melker och Milla. Jag önskar mej saker man kan banka på, fast mamma säger bara att jag önskar mej KLÄDER hela tiden för att jag ändå inte fattar att jag fyller år. Eh, hallå? Morsan är alltså en av dom som inte fattar nånting. (Fast om ni vill ge mej kläder har jag storlek 74/80 hejdå)

Det här med december har dock inte bara fördelar har jag förstått, jädrarimej vad jag har förstått det, det är rent pin-kallt utomhus och ändå tror morsan att jag ska tycka att det är KUL med det pin-kalla, morsan drar på mej arton lager för många kläder och så blir hon iallafall sur på mej när jag drar av vantarna igen medan hon kämpar med kängorna. Och så när hon fått på kängorna och sätter på vantarna igen sparkar jag av mej kängorna. Jag har nämligen ett fantastiskt trix där, jag ställer mej liksom på tå i kängorna när morsan drar på dom, då är dom ASLÄTTA att sparka av sen. Jag sparkar och kränger och drar, ÄNDÅ är morsan bara helt ööööö och kämpar vidare. Vill man inte så vill man inte ju! Hur tydlig ska man egentligen behöva VARA när man inte kan prata? Va? Va?

I våran by har vi ett HAV. Det brukar vara blött och mjukt och skönt att bada i när solen skiner. Man kan krypa omkring på stranden och äta sanden som ligger där, sanden är smaskens.
Men nu! Hu! Havet är inte det minsta mjukt längre, havet är STENHÅRT och ISKALLT och GÅR ATT GÅ PÅ.
Jaha, får pröva då, menar jag men morsan vägrar, man KAN gå på havet, säger morsan, men VI ska inte det.
Fegmorsan.

Uppe hos min kompis Vidar på berget har dom tänt i brasan och alla mina andra kompisar är också där.
Det är Rut och Melker och Ville, och så jag och Vidar då, vi kryper omkring bland Vidars grejer och leker lekarna dra-i-håret och pilla-i-ögat.
Utom Rut, hon är så MOGEN Rut, hon går redan.
Och utom Melker, för Melker hittar en stor korg han kan sitta i, sen sitter han kvar i den.

Morsan är så himla ihärdig med det här med vinteraktiviteter, jag tycker att jag har så att säga klargjort min ståndpunkt, men nähä, här får man stå ut med att åka snowracer i trädgården. Ni fattar. Snowracer i trädgården. HELT PLATT i våran trädgård liksom.
Jag fick sitta på snowracern medan morsan drog runt mej, runt runt runt i trädgården drog hon, helt salig över att jag inte skrek. Jag tänkte att jag får väl blidka henne lite, så jag sket i att skrika, jag satte bara på en lite trumpen min. Hey ho tänkte morsan väl då och trodde att jag GILLADE det.
Åka runt på platt mark, morsan? Vi kunde kanske iallafall gått till en BACKE.

På eftermiddagen skulle morsan skjutsa min storebrorsa till simskolan i Veddige, och gissa vad som hände då?
Jag fick leka med mormor och morfar! I typ fyrtiofem minuter!
Min mormor och morfar är bäst i hela världen. Dom leker med mej hela hela tiden och dom har en jätterolig gosehund i snöre och ett superspännande stort svart hål som man kan gapa i så det låter jättehögt, morsan säger att det är en vanlig tvättmaskin men jag VET att det är en hemlig grotta in i oändligheten.
Morsan tog inga kort på mej och mormor och morfar idag men hon tog ett i måndags som hon inte bloggade då, för då var det tydligen nåt himla hus som skulle bloggas. Vi ska flytta in där till sommaren säger morsan. Jag undrar mest bara hur NÅGOT kan vara viktigare än mormor och morfar.

röven

2010-12-01T22:32:00.003+01:00

Det var då HELVETE. Jag är så jävla jävla trött på den här bloggskiten nu och hur många timmar som helst till ingen nytta med att försöka få något att fungera som inte fungerar, som nästan inte har fungerat på två hela månader och ÄNDÅ. Försöker jag varje varje varje dag.

Jag är så less att jag blir less på att blogga överhuvudtaget. Men det kanske är meningen. Fem år, snart sex, med varenda dag nedskriven. Nån gång måste jag ju ändå sluta.

Här kommer det jag just skrivit (det Ruben just skrivit), i tron att jag skulle publicera det nu på riktiga bloggen, i tron att den funkar nu igen.

Men inte det nä.

hejdå igen reserven, det var en lång fin tid denna gången

2010-11-30T15:22:00.003+01:00

Jag vet inte om jag ska ropa hej, jag ska antagligen inte det, men hej, nu funkar vanliga bloggen. Oförtrutet har jag försökt logga in varenda dag utan lycka, nio obesvarade mail och lika många obesvarade telefonsamtal senare har jag tänkt att jaha, dom har väl gått i konkurs det där webbhotellet. Det hade dom tydligen inte.

Well well. Vi är väl tillbaka här på reserven om ett par tre dar gissar jag.

Jag borde väl ladda ner alla mina grejer från servern till min dator, nu när jag har den uppe, samt efter det avsluta mitt pissiga konto och leta upp ett nytt, bättre, någonannanstans, men hej för ett jobb. Det funkar ju nu igen liksom. Kan ju hända att det funkar forever and ever från och med nu..?

Iallafall.

http://www.malinarnesson.com hittar ni mej på nu.

Hur länge vet vi inte.

Solong.

måndag 29 november 2010 - handskakat och klart

2010-11-29T22:08:00.002+01:00

Vi ska flytta.
Hit.

söndag 28 november 2010 - höstens sista poängpromenad

2010-11-28T20:11:00.003+01:00

Poängpromenad i singlande julefrid.
Med frågor av kalibern: Killen som designade kobratelefonen, vad designade han mer? Saab 92, ICA-logotypen eller nån takgök till Volvo PV?
Samt: Vilket av följande betyder "toffla" på italienska; focaccia, ciabatta eller... ja nåt annat jävla bröd.
Haj och godbaj till alla pallplatser för oss som inte tar upp våran telefon och kollar efter.

Adventsfika på Lotsvägen med reflex-krig, födelsedag för mor i huset och hel ny övervåning på gång att ta form.
Och note to William: Bygg inte legohus i närheten av lille gangster Arnesson.

lördag 27 november 2010 - tornatomten

2010-11-27T18:08:00.004+01:00

När det började mörkna gav vi oss ut i frysboxen vi med.
Vi åkte bort till Torna gård för luciakröning och senapsköp.
På Torna gård satt tomten och tog emot önskelistor, på Torna gård fick Ruben sitta i sitt första tomteknä.
Gick sådär.
Jag fattart inte.
Likheterna med farsan är ju slående.

lördag 27 november 2010 - löpandebandbesök

2010-11-27T18:06:00.002+01:00

Framemot lunch har resten av världen också piggat på sej.
Framemot lunch kommer Asterix på besök i sin allra finaste prickeklänning.
Och lagom till eftermiddagsfika kommer Wille och Andrea, frusna och rödrosiga efter kylslagen promenad runt fyren.
Efter kylslagen promenad runt fyren värmer kaffe bra.

lördag 27 november 2010 - virvelvind på hopphumör

2010-11-27T10:52:00.001+01:00

Vissa är piggare än andra en lördagsmorgon klockan 06:47.

fredag 26 november 2010 - skägget

2010-11-26T23:03:00.002+01:00

Skägget härhemma har nått en ny dimension.
Skägget växer i takt med att Ringhals revisions-slut skjuts upp, det börjar ta löjliga proportioner det här, varenda jäkel därborta på Ringhals har rakat sej redan utom Mattias och Barten såklart, och tvåa GÅR inte att bli, säger Mattias, att komma tvåa är VÄRRE än att komma sist.
Du ser VERKLIGEN ut som Beppe Wolgers! tjoar Ki nere på fiket.
Men du, vad du är lik Odie i Sons of Anarchy, säger Wille och slår sej ner.
Hallå där! ropar Anna-Lena från andra sidan bordet. Du är lik PEPS!
Beppe, Odie, Peps, I don't care. Snart blir det ultimatum te Anna-Stines. Inte en puss innan skägget är borta.

Minigurra kommer ner med Lisa och Anders från Lindome för att förstärka lag Skägg på Krilles månatliga quiz på fiket.
Lag Skägg utökas vidare med Wille och hans nya tjej Andrea, bra utökning, Wille och Andrea klipper att det var Ian Gillan som gjorde Jesus Christ Superstar från början och att Madonna bekänner tro till kabbalah.
I övrigt: medeltråkiga 23 poäng. Räcker varken till vinst eller jumbo.
Vi packar oss hem till adventsljusstakarna, glöggen, pepparkakorna och På Spåret i soffan istället.
Med snö utanför fönstret.
Kan inte bli bättre.

Eller well. Skägget kunde ju försvinna.

fredag 26 november 2010 - minus sex utanför väggarna

2010-11-26T12:29:00.001+01:00

Det är fint att plaska i söderhavsvarmt vatten när man ser folk gå förbi utanför med tjocka nordpolsjackor och mössor neddragna till näsan.

torsdag 25 november 2010 - favvisarna

2010-11-25T22:23:00.001+01:00

Dom skrattsalvorna Ruben lägger upp när hans bästisar mormor och morfar kommer på besök och jagar honom, gömmer sej för honom och skridsko-puttar runt honom på golvet, dom skrattsalvorna är närapå helt omöjliga att åka ifrån, för att jobba.
Jag kom bara lite försent.

onsdag 24 november 2010 - milla minea fyller år

2010-11-24T17:04:00.001+01:00

Unga fröken Milla Minea Carlsson kliver omkring bland paketen på sitt ettårskalas, sen en vecka tillbaka kliver hon omkring mest hela tiden.
Unga fröken Milla Minea Carlsson öppnar paket efter paket med bilar i, alla måste tro att unga fröken Milla Minea Carlsson har för mycket prinsessgrejer, så mycket bilar som hon gräver fram ur papprena.
Grattis, unga fröken Milla Minea Carlsson!
Ett år och stora pojkdamen.

tisdag 23 november 2010 - RIW gästbloggar

2010-11-23T21:25:00.003+01:00

Goddagens!
Ruben Ivar William i farten igen.
Min morsa ligger i soffan och kvider om ryggont (hon tycker att hon bär mej för mycket men jag tycker hon bär mej för LITE), jag tänkte att jag kan ju göra henne en tjänst och blogga åt henne iallafall.
När vi vaknade imorse morsan och jag, så var det VITT ute. Vitt överallt!
Värsta fluffiga roliga tänkte jag och sparkade vilt för att få komma ut och känna, morsan gav med sej och klädde på mej ungefär ett ton overaller, haja, ETT TON OVERALLER, fattar väl vem som helst att man blir sne då. Jag gapade ut mitt missnöje med michelingubbeklädseln, och i kombination med det här isande dödskalla därute var allt komplett katastrof. Såg ju varmt och fluffigt ut. Var SKITKALLT in reality.
Iallafall, vi tog oss genom det här stora kylskåpet morsan och jag, ner till kyrkan.
I kyrkan satt fröken Barbro och var hes i halsen, så prao-fröken Sandra fick alla vis-kort och höll i alla sångerna.
Fröken Sandra var hyvens, hon kunde ASMÅNGA verser av Bä Bä Vita Lamm, morsan kan bara EN, och ett roligt Prästens Lilla Kråka-knä hade hon också. For hit och dit och ända ner i diket.
Efter kyrkis och dom här hujedamej-kalla utomhusupplevelserna sov jag middag i två och en halv timme. Det är skitlänge, men jag lurade morsan på egentid genom att bara sova i min säng i en halvtimme, sen skrek jag lite lagom så morsan var tvungen att flytta över mej i sin säng och ligga jämte. Jag älskar att ligga jämte. Ligga jämte är mitt bästa.
När jag hade sovit färdigt gick vi och hälsade på Asterix, en av mina tjejer.
Morsan provade ett nytt trix för att försöka få mej att gilla det där helveteskalla fluffet, hon tryckte ner mej i en pulka och spände fast mej med gula Mekonomen-spännband runt magen. Sen fick jag åka pulka hela vägen till Asterix. det var okej faktiskt. Jag litade inte riktigt på fluffet, jag höll mej på min kant. Men jag fixade färden utan knorr iallafall.
Asterix var hos sin mormor och bakade lussekatter idag.
När jag kom in hade hon fullt med mjöl på näsan, hon var skitsöt faktiskt. Jag vågar dock inte riktigt närma mej Asterix, hon är typ DUBBELT så gammal som jag. Kan ju bli pinigt om hon märker att jag är värsta barnrumpan liksom. Asterix pussar och kramar mej hela tiden men jag håller mej stencool och pussas inte tillbaka. Inte så att jag glider undan, nejdå, det är mer spela svår liksom. Jag har hört att det funkar på tjejerna.
Dock finns det en tjej jag inte behöver spela svår alls inför. Hon heter Mikaela och hon är liksom out of the league för hon är TRETTON bast.
Mikaela kom och lekte med mej direkt efter skolan idag, drog mej i pulkan uppför backarna och tjåst-puttade mej nedför. Ja, tjåst-puttade. Det var helt omöjligt att få nån fart för den där snön hade blivit så blöt och klistrig. Inget bra ALLS med den där snön alltså. Snygg var den, men VÄRDELÖS in action.
Vi gick in och fikade istället, jag och morsan och Mikaela.
Morsan drack te, Mikaela cocacola och jag fick en sketen smaklös majskrok.
Sen lekte vi tills farsan kom hem från det där jobbet jag tycker han är på alldeles för mycket, han borde vara hemma och leka med mej JÄMT tycker jag, det tycker morsan också, morsan vill börja jobba igen. Morsan gillar mej, men hon vill att farsan ska ta över det där full-time-Ruben-jobbet.
Jobb, liksom. Hallå?
Inte konstigt att jag gapar abba abba abba hela tiden.

måndag 22 november 2010 - en smula muffins

2010-11-22T20:45:00.002+01:00

Det snöregnar och märgfryser och vi går långa rundan över Getaryggen, Ruben vaknar för varje sten, varje rot, varje skump.
Muffins och bullar inne i värmen passar fina fisken efterpå, vissa är nöjda med det lilla.
En smula muffins, nån?

söndag 21 november 2010 - hemma bäst, eller?

2010-11-21T22:11:00.002+01:00

En Imrifika innan hemfärd, en snabb en. En inhastande försoven Imri slog sej ner en halvtimme innan mitt tåg gick.
Men en halvtimme är mycket mycket bättre än inget alls.

Tåget gick hem och därhemma har tydligen Ruben och Mattias bondat ihop sej som bara den, värsta bästisarna är dom nu och den lille gallskriker när den store går.
Men JAG är ju här Ruben, försöker jag förtvivlat, det är ju JAG, det är MAMMA!
Uääää, svarar Ruben. Abba abba abba.

Jag kan ALDRIG mer jobba.

lördag 20 november 2010 - små barnöron är känsliga grejer

2010-11-20T19:16:00.002+01:00

Ja ni ser ju själva.
Hajar väl vem som helst att det där galandet som inte ens behöver mikrofon för att nå ut till varenda hörn av stora salongen, det galandet kan små barnöron inte tåla tigande still.

lördag 20 november 2010 - butterfly på nytt

2010-11-20T19:09:00.002+01:00

Ny dag, ny Butterfly.
I dubbel bemärkelse.
Ny Butterfly, ny löjtnant Pinkerton, ny Suzuki, ny amerikansk fru, ny liten unge.
Kyunghae Kang heter hon som sjunger fjärilsrollen idag, och som hon sjunger! Holy Madre, jag är alls inget operafreak men jösses.
Den rösten plus Puccini, hej perfektion.
Tycker alla utom lilla ungen på scenen då.
På nio av tio bilder håller han för öronen, vilket gör själva urvalsprocessen för mej både frustrerande och... rätt enkel faktiskt.

fredag 19 november 2010 - dom därhemma

2010-11-20T12:27:00.002+01:00

När jag tog lillkameran och plåtade av den där tunnelbanebilden på våran yngsta prinsessa som Jack Mikrut har tagit, jag ville bara visa er den för den är så himla braaa, då märkte jag att jag hade några gamla bilder liggande kvar i kameran.
Ett par dagar gamla legotornbilder på dom där fina därhemma.
Den där stora skäggiga motorcykel-mannen och den lilla mjuka som andas en stund i telefonen med mej innan han pussar den.

Alltså, det var ju inte meningen att jag skulle åka på jobbsemester och sov-spa och sitta här och längta hem.

fredag 19 november 2010 - madama butterfly

2010-11-20T12:14:00.005+01:00

Och på operan får Madama Butterfly sitt hjärta krossat.
Alltså alla dom här gamla historierna är ganska osannolika faktiskt, fjärilsmadamen herself tillexempel, hon är femton. Femton bast. Svårt att casta den rollen med en rimlig primadonna. Och hela grejen med att den där amerikanske löjtnanten kommer och gifter sej med henne, gör henne på smällen och köper henne ett hus, drar tillbaks till Staterna till sin andra fru, kommer tillbaks med den andra frun tre år senare och bara claimar lille sonen sådär, andra frun bara: Jag lovar att ta hand om honom som om han vore min egen, och fjärilsmadamen bara: Ja men ta honom då, jag sticker väl kniven i mej för här är jag, helt förskjuten och hjärtekrossad och nu tar du ju min unge också så det är väl lika bra.
Men hallå var är KÄMPARANDAN Butterfly?
Helt osannolikt, muttrar jag till Lena bredvid.
Nej men du förstår inte, hon har ju inget kvar, hela hennes släkt har ju stängt ute henne, hon har ju ingenting, säger Lena och torkar en tår.
Eller hur. För sonen i sej är ju ingenting. Va? Va?

(Nu kan man ju ha överseende med all den här orimligheten om man vill, det var ju faktiskt FÖRR I TIDEN det här och dom sjunger ju väldigt fint och kostymerna är ju väldigt vackra och lille ungen är ju sjukt duktig där han trippar runt på scenen. Men ändå. Uppgivenheten. Bah. Jag köper inte den.)

fredag 19 november 2010 - theo och ben

2010-11-20T12:13:00.002+01:00

Denna morgon: DI Weekend till frukost.
Vem vem VEM har fått upp prinsessan Madeleine på en hästrygg i Central Park i New York?
Jack Mikrut såklart, såklart Jack Mikrut. Vem annars?
Och dragarbilden inne i tidningen sen, en bild på prinsessan Madeleine inklämd på tunnelbanan bakom en gangstakille som breakdansar upp och ned på en stång.
Jag säger då det. Sveriges pressfotografer borde generellt sett bli lite mer som Jack Mikrut.

Vid bordet bredvid mitt frukostar Theo Clinkard och Ben Wright, Theo och Ben har flugit från Brighton till Skånes Dansteater, det är premiär imorgon påHemma hos, vill jag komma och se? I'll get you a ticket?
Om jag vill. Men imorgon är jobbajobbajobba.
You can come to see just my piece? It's fortyfive minutes. Then you can go back and work.
Jag måste faktiskt försöka.
Ben Wrights grejer går väldigt sällan av för hackor.

torsdag 18 november 2010 - utmanarna

2010-11-19T10:47:00.002+01:00

Ida Løken och Lotten Roos ja.
Ida och Lotten rev av dängor nere på Bastionen och utmanade bilden av kvinnligheten.
Jag satt med mitt mineralvatten vid mitt foajébord och höll på att garva ihjäl mej åt Garbo och Gretchen, Steffe och Douglas, Felicia och hennes morsa, strippan Mandy, vaktmästaren Arne samt Agneta K Gustavsen.
Fantastiska fina bästa Ida och Lotten.
I alla tolv rollerna.

Jag... faktiskt, däruppe, jag spelade rätt mycket för dej, sa Ida efteråt.
Så glad har jag inte blivit i magen sen Hugo ritade den där Danmarksteckningen.

torsdag 18 november 2010 - hoffman

2010-11-19T10:46:00.002+01:00

I övrigt gick dagen i Hoffmans tecken. Dagen gick med Hoffman på stan.
Hoffman är en djup kille, han skriver dikter och bollar med tjejer och dricker knallgrön absint.
Hoffman - snart på en opera nära dej.

torsdag 18 november 2010 - frulle med knorr

2010-11-19T10:43:00.001+01:00

Imorse åt jag hotellfrukost med skånska dagstidningar till, jag läste om Ida Løken och Lotten Roos, "de utmanar bilden av kvinnligheten".
Minsann om jag inte älskar Ida Løken och Lotten Roos.

onsdag 17 november 2010 - jobbsemester

2010-11-19T10:42:00.002+01:00

Wohoo, Arnesson har åkt på sov-spa.
Jag tog tåget över vindkraftsslätterna i Halland och böljekullarna i Skåne, förbi dagens första nyhet, den brinnande passagerarfärjan nordväst om Kullens fyr, jag sladdade in på Operan och såg ett vacker-vackert genomdrag av Madama Butterfly, jag gick vidare ner på stan på julklappsjakt och hittade dagens andra nyhet, bomb-robot in action vid Gustav Adolfs Torg. Sen åt jag middag på en indier uppe på Möllan innan jag nådde målen, hotellbadkaret och hotellsängen.
Hotellbadkaret och hotellsängen är mina främsta vapen i kriget mot o-sömnen.
Kriget?
Säg pang och jag slocknar.

Ligger i hotellbadkaret och gör Which Harry Potter-character are you-test på Facebook. Blir Nymphadora Tonks. Vet inte vem Nymphadora Tonks är.

2010-11-18T17:19:00.001+01:00

Det går tydligen bara att blogga rubriker. Oh well. Jag lever iallafall. Och återkommer på söndag. Såtillvida jag inte lyckas lära mej då. Anyone?

2010-11-18T16:14:00.000+01:00

Jag försöker febrilt lyckas med det här att blogga med telefonen nu när jag är i Malmö och inte har internet på några dar. Det går tydligen bara att b

2010-11-18T16:11:00.001+01:00

tisdag 16 november 2010 - kyrkis

2010-11-16T12:09:00.002+01:00

Mormors lilla kråka for i diket den här veckan också.

måndag 15 november 2010 - en riktig motorcykel-man

2010-11-15T18:23:00.002+01:00

Lekplatsen är öde för jämnan i november.
Förutom när vi kommer och gungar loss lite tid, jag och Ruben.
Pappa med skägget kommer också, pappa med skägget sladdar in raka vägen från jobbet och hjälper till i rutschkanan, det är svårt att både släppa och ta emot där annars, mamma får kasta sej.
Pappa med skägget gnäller på att det kliar, skägget, att maten fastnar och att bebisen ond-drar loss strån i sömnen, inte bebisens sömn då utan pappas.
Pappa med skägget säger nästan varenda dag att han ska ta bort det, att han struntar i den här förbannade revisions-skägg-tävlingen nu.
Men så idag mötte han Hugos klasskompis Robin nere på fritids, och Hugos klasskompis Robin sa såhär: Åh. Du ser ut som en riktig motorcykel-man.
Pappa med skägget har plötsligt inga planer alls på att raka bort det längre.

söndag 14 november 2010 - fars dag

2010-11-14T17:39:00.004+01:00

Riddarbesök och trisslotter åt morfar på fars dag.
Riddarfortsättning och trisslotter åt pappa också.
Vi blev inte miljonärer idag heller.
Alltså, hur svårt kan det VARA?
Folk skrapar ju jättelotter varenda dag i teve, NÅN får ju dom där tre klövrarna hela tiden.
Hej, Kolmårdens spelberoendebehandlingshem.

lördag 13 november 2010 - och så don henley då

2010-11-14T12:16:00.000+01:00

lördag 13 november 2010 - fattig bonddräng

2010-11-14T12:06:00.001+01:00

lördag 13 november 2010 - big bang

2010-11-14T11:53:00.004+01:00

Mhm, Big Bang Show, tänkte jag.
Är väl en massa panchisar i finblusar som sitter där och käkar oxrulader och lyssnar på skönsångare Körbergs ljuva stämma.
Men, eftersom Mattias alla roliga kusiner skulle sitta runt samma bord, så go for it, tänkte jag. Kan väl jag stå ut med oxrulader, liksom.
Det var ju våran 50-årspresent till Hans-Erik det här. Helkväll på Big Bang Show med Tommy Körberg och Claes Malmberg.

Det började lite sådär.
Regnet föll från himlen och ner på Jeanettes finfönade frisyr, jag körde vilse på Hisingen och fick ta bussfil för att komma rätt, parkeringsplatser var totalt obefintliga och den vi till slut hittade fixade inte ens jag, fickparkeringskungen, att komma in i. Servitrisen vid bordet bakom min rygg tjoffade till mej med sin rumpa ASHÅRT varenda gång hon passerade och "den här soppan ska räcka till åtta personer" räckte till fem.
Men.
Sen klev den där bredkäftade krullhåringe Stockholmaren upp på scen och sjöng Jag är en fattig bonddräng, och jag föll.

Sen sjöng han Don Henleys For My Wedding.
Och jag föll föll föll.
Och Malmberg, han ordbajsade i en takt som kör om varenda störtloppsåkare i Vinterstudion, jag flabbade så jag grät, jag och panchisarna i finblusarna.
När det nästan slog midnatt och festen var slut, ställde sej Körberg att sjunga den där Chessdängan, jag har nog aldrig riktigt fattat storheten i den. Alls. innan nu.
Det låter lite... too less att skriva: Oj, så bra han sjunger den där Tommy.
Så: Fyfanihelvete vad bra han sjunger den där Tommy. Grymmaste pipan på Packhuskajen, i Göteborg, i hela Sveriges land.

Snubben bakom Jessicas rygg missade dock det hela.
Han vaknade bara när det kom applåder, då ryckte han till och applåderade han med.
Och när hans fru sa till honom: Nä men det där är inte DIN drink. Du hade två bruna och två gula, den där är inte din.
Två bruna och två gula. Sånt tycker jag är roligt.

Nu ska jag googla på Jag är en fattig bonddräng.
Jag måste lära mej den.

fredag 12 november 2010 - the number of the beach

2010-11-12T21:29:00.003+01:00

Fredagsmys är ju liksom bäst dom fredagarna den store gangstern kommer till oss.
Dom fredagarna är det tacos på stående meny, finöl för Hurricane och nyfiknare blick på minisjuklingen än vanligt.
Den där mittemellankillen liksom, han som kommer ibland och inte kommer ibland, vem ÄR han? Han är ju så ROLIG!
Vi delar upp alla tacosysslor sinsemellan, minisjuklingen får en egen skärbräda och en egen stektång att banka med, här köper alla nyblivna förädrar dyra fisherpriceleksaker till sina bebisar liksom och så är det ändå kökslådegrejerna som funkar bäst, Hugo väser fram Iron Maiden-låtar på sitt allra bästa hårdrocksmanér, SIX... SIX SIX, THE NUMBER OF THE BEACH, sjunger han och Hurricane, han muttrar: Vet du, Ki sa att jag var lik Beppe Wolgers med det här skägget, då sa jag: Ja och du är lik hon den dockan som gapar FÄRDIG hela tiden.

Ute blåsregnar det.
November november.

fredag 12 november 2010 - önskelista

2010-11-12T16:16:00.001+01:00

Jamen, önskelista då.
För mina kära.
Det är samma problem varenda år, jag kan liksom inte komma på nåt jag önskar mej och ändå måste jag komma på nåt. Hej i-land.
Men shoot då.

Malinönskelista:

*Jag vill ha en matta, en ryamatta typ, en sån med lite längre lugg så att säga. 140x200. Vi hade en vit variant som Ruben drog stora tussar från och käkade upp, så den ligger hoprullad ute i garaget nu. Så, inte en sån man kan dra bort tussar från. En lite starkare alltså. Med liksom tjockare strån. Den vi hade var vit. Vit är fint. Men... grön kanske? Grönt är fint. Såndär varm grön. Inte kall grön. Hehe. Det är så roligt att ha med mej att göra när man ska köpa saker i rätt färg, visst?

*En grej jag önskar mej skitmycket är en grej som inte finns. Att köpa alltså. På Indiska finns det en halsduk som också är som en luva, alltså all-in-one, en halsduk där dom liksom har stickat på en huva. Men den på Indiska finns bara i svart, och i en mes-lila variant. Jag vill ha en sån, fast med färger! Flera färger! Och here we go again, det ska vara varma färger. Alltså varm-grön och varm-gul och varm-röd och varm-brun och så svart, typ. Inte varm-svart. Bara svart.

*Enkel grej: Desperate Housewives-boxen, den nya. Säsong... sex blir det va? Den nyutkomna. Jag såg den på Gekås i måndags, den kostade 449 kronor, men jag köpte den inte. För jag tänkte på det här med julklapp. Smart va?

*Enkel grej till: Den enda Håkan Hellström-skiva min samling saknar: Ett Kolikbarns Bekännelser. Finns på ginza för 49 spänn. Som hittat. Budgetklapp!

*Superbudget: Barnpassning! Jag vill ha barnpassning! Lilla lyxklappen: Barnpassning några timmar plus en biobiljett. Två. Biobiljetter alltså. Jag vill ha med Hurricane med skägget. Stora lyxklappen: Restaurangbesök, två biobiljetter och en stoppa-i-napp-fri natt. Behövs inget hotell, jag sover så bra hemma. Men det vore fantastiskt att få en hel natts bebisfri sömn hemma. Med sovmorgon.

*Hårklippning vore inte så dumt. Eller bara lite huvudmassage. Jag är inte så hard to please.

*En stor fin honungspomelo skulle sitta fint. Dom brukar vara fina kring jul har jag hört.

*Fred på jorden.

Sådärja.

torsdag 11 november 2010 - jag glömde titt-ut. flera timmars titt-ut.

2010-11-11T22:20:00.003+01:00

Jaha, nähä, inget nytt under solen. Molnen.
Klossplockning, lära-gå-vagn-stappling, lite gröt och lite välling och lite kycklinggryta, bobbycarbrumning, dvd-utdragning, läsning av mjukadjurboken, blöjbytning, baljbadning och en snorig men glad liten unge i raggsockar och Limabackastickad kofta.

Jag minns för några år sen när en kompis till mej fick barn och hennes blogg plötsligt var totalfylld av bebis, bara bara bebis och jag ojade mej och tänkte HERREGUD gör hon verkligen inget annat?
Hon, eh... gjorde nog inte det.

onsdag 10 november 2010 - tårtkalas för melker

2010-11-10T14:48:00.003+01:00

Melker har fyllt ett och Ruben öppnar hans presenter och Jeanettes tårta åkte i slasken och Magnus fick köra till Bua efter köpetårta och medan vi kalasade inne te Bengs gosade två kattungar plus mamma ner sej ute i Arns vagn. Arns vagn utan Arn i, alltså. Phiu.

tisdag 9 november 2010 - walking baby

2010-11-09T19:29:00.002+01:00

Ja men tjenare allihop, Ruben Ivar William här.
Jag ville bara berätta att jag just tog ett par små steg, det var liksom ingen big deal, jag stod där för mej själv med min innebandyklubba, (egentligen min brorsas innebandyklubba fast jag har fått ärva den) och så tänkte jag att därborta hos pappa vill jag nog vara nu, så jag gick dit. Till pappa.
Det var egentligen ingenting, en meter liksom, men mina päron blev helt tossiga och gapade: HAN GÅR HAN GÅR, morsan sprang och hämtade storkameran och farsan fortsatte gapa: och med en INNEBANDYKLUBBA i handen!
Sen trodde dom att jag skulle gå igen, bara för att morsan hämtade den där kameran, haha tänkte jag, aldrig i livet, räcker väl att jag ställer upp på porträtt varje tisdag.
Hon försökte locka mej med en massa trix men jag bara: e-he-he det kan du FETGLÖMMA morsan.
När ni minst anar det, I say.
Vänliga hälsningar Ruben Walking Baby Arnesson.

tisdag 9 november 2010 - lchf te nygrannes

2010-11-09T18:50:00.004+01:00

Inne hos Mia och Milla i stan dukas det fram LCHF-lunch och prinsessleksaker.
Mia och Isac kör oförtrutet på med LCHF, potatismonstret härhemma dog efter ett par veckor medan jag gärna går på det igen.
Thaikyckling, brysselkål och en röra med turkisk yoghurt, isbergssallad, gurka, lime och peppar, hon kan den där Mia.
Karin och Elliot kommer på eftermiddagskaffe, där sitter vi vanligjobb-fria morsor med våra rykande koppar i soffan och har det rätt bra.
Måste jag säga.

tisdag 9 november 2010 - arga leken

2010-11-09T12:48:00.006+01:00

Den lilla kyrkan är täckt med snö, men inne är det varmt och mysigt och miljoner klossar den här veckan också.
Och så lilla fina Rut då.
Som Ruben inte riktigt kan bestämma sej om.
Arga leken börjar NU och sen stirras det tills nån tröttnar.

Jag får som vanligt tourettes, som alltid när jag går in i en kyrka eller umgås med religiösa personer.
Jag svär hela tiden.
Och jag är hiskeligt medveten om det också, dock alltid EFTER att själva svordomen ploppat ut.
Idag hann jag säga både gud och jösses och himla under mina tio första snöavstampande sekunder innanför kyrkdörren.
Sen fortsatte jag med både fan och jävlar inne i själva salen.
Jag måste gå i terapi för det här.
Vad kommer mina ungar få för språk egentligen?
Se bara på den (dunderroliga) teckningen Hugo kom hem med för ett par veckor sen.

Var det nån som såg på Pensionärsjävlar igårkväll? frågar Krille och får medhåll.
På vaddå för nåt sa du? frågar Barbro Kyrkfröken.
På Pensionärs.... eh... jävlar, stammade Krille. Teveprogram. Det HETER så. Får man inte säga i kyrkan.

tisdag 9 november 2010 - vitt på gud och övrig värld

2010-11-09T12:46:00.003+01:00

Den lilla kyrkan på höjden är helt plötsligt täckt med snö och Ruben fattar ingenting, han stod i fönstret imorse och bara stirrade.

måndag 8 november 2010 - spenderarbrallor på

2010-11-09T12:44:00.001+01:00

Lycka är en mormor och en morfar som kommer in till stan och säger: Köp vad ni vill, vi betalar.
Lycka är en overall, en täckjacka, en tjockmössa och två jättefina små tröjor.

söndag 7 november 2010 - i trädgården

2010-11-07T14:38:00.002+01:00

Hemma hos är vi så jämställda att mannen byter däcken och kvinnan leker med barnet.
Jämställdhet är fint.

söndag 7 november 2010 - panorama

2010-11-07T14:36:00.002+01:00

Hotellfrukost.
Med sällskap.
Är ju inte vardag direkt.
Inte vardag direkt är fintfintfint.

lördag 6 november 2010 - håkan hellström

2010-11-07T12:58:00.002+01:00

Explodera Bateria.
Explodera alla sambatakter, trumpinnar och sjömanskostymer i Scandinavium.
Explodera Scandinavium.

Genialiskt Håkan, att hitta ett gammalt Fem Myror Är Fler Än Fyra Elefanter-avsnitt, där Magnus och Brasse och Eva struttar runt i sjömanskostymer med H på, och köra som backdrop. Genialiskt.
Och introt till Mitt Gullbergs Kajs Paradis, men oh my god för ett välsignat intro.
Inte en sittplats satt ner.
Varenda sittplats dansade, långt upp i taket.
13. Kom Igen Lena. Jag Vet Inte Vem Jag Är Men Jag Vet Att Jag Är Din. Klubbland. Tro Och Tvivel. Ramlar. Jag Vet Vilken Dy Hon Varit I. Känn Ingen Sorg. Och så Hurricane.

Jag vill också kallas Hurricane, sa Mattias bredvid. Tänk, Hurricane Åkesson. Och helst med det här skägget också, det här skägget säger liksom: I've been around. Jag ska hälsa på folk såhär: "Hurricane Åkesson, I've been around".

Hördu Hurricane, nu går vi hem.
Fy fan för en bra konsert.
Nu fixar jag den här vintern.

fredag 5 november 2010 - trots det vaniljbruna

2010-11-05T21:21:00.005+01:00

Det är en fantastisk dag.
Grå, ruggig och fantastisk.
Nog för att jag gillar mina barn, men att få åka upp till Ambjörntorp och lämna dom hos farmor i några timmar är heaven när man har grejer att göra.
Säkra är dom också.
Utanför farmors hus spankulerar Magnus fram och tillbaka med bössan över axeln, är det ett sent hopp för den där fjortontaggarn som farmor såg för några veckor sen?
Icke, Magnus jagar rådjur. "Fast hunden har sprungit bort så nu går jag hem och värmer mej."
Magnus är en low-key-jägare.

Hemma gör jag bilder.
Eller, jag dricker te och gör bilder.
Eller, jag dricker te och gör bilder och färgar håret.
Samtidigt.
Bilderna blir bra och håret blir tråkigt.
Vanilj-brunt.
Vem vill vara vanilj-brun?
Undrar jag och photoshoppar bort mitt eksem runt näsan.
Med vanilj-brunt hår och eksem runt näsan kan man ju inte visa sej.

I övrigt:
Ruben var värsta ängeln ikväll, satt snällt bredvid mej när jag åt min solo-festmiddag på ryggbiff och grönsaker, jag hade dukat upp ett helt fat med majskrokar åt honom så där satt vi, helt nöjda. Jag kunde till och med läsa tidningen samtidigt. Lyxigt värre, yeah.
Tidningen ja, skitfint reportage om quizkvällen på fiket förra fredagen, helt uppslag och allt. Karlbomskan hade tagit jättefina bilder och unga fröken Ahlinder hade liksom lyssnat rätt och fått ner det i bokstäver också. Well done.
Mattias är på herrmiddag och jag har badat ängeln, nattat ängeln utan minsta skrik, sett två avsnitt av Grey's Anatomy.
Nu pausade jag för att skicka ner bilder till Malmö, all set, datorn slås snart ihop och jag är på det igen.
Hit me, doktor Torres, hit me, krigskirurg Owen.
En fantastisk dag det här.

torsdag 4 november 2010 - jobbsemester

2010-11-05T13:38:00.001+01:00

Nuförtiden är jobb semester för mej.
Att få sätta mej på tåget till Malmö, lyssna på 2 Steg Från Paradise i lurarna hela vägen, köpa en baguette on the go och träffa Lotten Roos på Malmö Stadsteater... eller vänta. Lotten Roos och Lotten Roos. Nog för att jag visste att dom skulle ha sminkat färdigt henne till transa lagom till min ankomst, ändå är jag på väg att sträcka fram handen till en hälsning när en riktig transa, alltså en kille utklädd till tjej, möter mej i dörren i high heels och allt. Den okända transan ger mej en kram och säger hej. Han låter misstänkt lik Lotten Roos på rösten.
Jamen. Lotten Roos är outstanding omgjord, tjej? kille? tjej? öh..? och vi traskar ut på stan för att ta bilder på henne, honom, henne.
Lotten Roos tappar matkassar i sina high heels, frukt rullar på Malmös gator och jisses så många hjälpfulla mänskor det finns som oombedda springer efter äpplen, mangos, apelsiner, plommon. Äpplen, mangos, apelsiner, plommon rullar rätt bra.
Efter förrättat värv får jag fika med den normala Lotten Roos innan tåget rullar norrut igen, det är ett fantastiskt jobb jag har.
Läs inte detta, uppdragsgivarna mina.
Ni behöver knappt betala mej för såna här jobb.
Jag gör det gladeligen for free.

onsdag 3 november 2010 - körsbärslöven

2010-11-03T15:12:00.003+01:00

Nattens storm och vinande regn har blåst ner vartenda löv från träden, nu står dom där kalla och kala och ser ut som mitt i vintern.
Men under dom är det gulbrunrödfint.
I grannträdgården är dom redan uppkrattade och förpassade till kompostvila, löven, men det är i grannträdgården det.
Hos oss får dom ligga kvar.
Om inte Ruben leker med dom kanske Flip och hans polare gör det.
Har jag allt sett i Ett Småkryps Liv.

onsdag 3 november 2010 - sällsynt storebror

2010-11-03T15:09:00.002+01:00

Det är höstlov här hos oss, med ett tevemonster som sover till tiosnåret (han sover igenom lillebrorliga illvrål den, hur det nu kan hända) och sen pyser iväg med cykeln till allehanda kompisar, man ser knappt röken av honom alls.
Men när man ser röken av honom, då är lillebror lycklig.
(Och jag, som så smått har lessnat på att plocka i och ur och i och ur och i och ur dom här brandbilsklossarna. Jag blir överlycklig av att bara titta på.)

tisdag 2 november 2010 - om jag ändå vore ensam med en kopp te

2010-11-02T23:07:00.000+01:00

Novemberregn ja.
Lätt att underhålla en virvelvind med enbart inomhusaktiviteter.

tisdag 2 november 2010 - kyrkis

2010-11-02T12:58:00.002+01:00

Novemberregn utanför höga fönster, kaffe och en miljon klossar.
Gud som haver barnen kär i den lilla kyrkan på höjden.
När du är pappaledig går du väl till öppna förskolan varenda vecka Mattias?

måndag 1 november 2010 - mcdreamy

2010-11-02T12:55:00.002+01:00

Alltså, fördelen med att ha en halvsjuk virvelvind hemma, alltså för dagen utklädd till ljummen bris, är sju avsnitt av Grey's Anatomy.

söndag 31 oktober - poängpromenad

2010-10-31T13:50:00.001+01:00

En dimmig poängpromenad senare.
Är jag dimkall om tårna, dimkall om öronen och upplyst om mankhöjd på C-ponnys.

lördag 30 oktober - asterix och dracula

2010-10-31T13:27:00.002+01:00

Nere på Alvägen bjöd Asterix Ruben på överdådig leksaksvärld, samt Asterix päron oss allihop på godmiddag.
Hon är huvet längre än sin lille gangsterkille den där Asterix, ändå verkar hon tycka att han passar smaskens.
Ä Uben, hade hon sagt hela dan. Ä Uben.
Den store gangstern, innebandykungen från Hultet, var Dracula kvällen till ära.
Halloween, denna underliga högtid light.

lördag 30 oktober - minsta måsarna i stan

2010-10-31T13:25:00.001+01:00

Nej, dra på stan hinns inte med när Hugo spelar sitt livs första innebandycup, tre matcher i WIC:s nya snofsiga hall, tre förluster men storligen glatt humör på ungarna ändå.
Well done, Bua Seagulls minsta kämpar.