Igen.
Micke på konsthögskolan satt hela förmiddagen, medan jag kilade upp till galleriet och målade över alla mina långsamt mödosamt textade väggar. Fyra hela dagars jobb med ryggvärk, armont och överjävlig skrivkramp, borta på tio minuter.
Så lätt det kan vara.
Svårare hade Micke det med min dator, den gick inte igång.
Micke slussade mej vidare till expert Harding på universitetet, Harding låter hårt men Harding visade sej vara värsta ängeln.
Han tog min lilla svarta under sina vingar.
Och behöll den tills vidare.
Jag går ut i världen ensam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar