Gratinerad hummer och lammfilé för Arnesson, löjromstoast och pepparstek för Åkesson, ah för en mormor och morfar som passar bebis så vi slipper äta i skift, slipper kasta i oss maten, för kastar i oss maten gör vi även om han sover, han kan ju vakna, ah för Johns Place och ljummen vårkväll med stiltje på sjön, ingen tid att passa och bara lugn och ro och tid att prata utan avbrott inbrott uppbrott, ah för det.
Jag ringde inte ens hem och kollade läget.
Hahaha, jo det gjorde jag.
1 kommentar:
-sjukt mycket värda de där ensamma stunderna/timmarna/dagarna.
Skitsamma att man aldrig är precis lika avslappnad som man kanske var förr, är man bara näääästan lika lugn är det nära nog. Varje gång jag äter utan barn på restaurang numera och tittar på andra som springer runt efter sina ettåringar njuter jag skamlöst. Suckers!
Skicka en kommentar