Solen skiner och körsbärsträdet blommar och Ruben har bara ben, världens lenaste bara ben.
Och jag, jag är en såndär person som ser möjligheter, så jag tar såklart vårat stora solparasoll och lägger ner det på gräsmattan, så Ruben kan få ligga på sin filt med mjukt gräs under och leka i skuggan under körsbärsträdet, det enda ställe man orkar vara på i denna plötsliga värmebölja.
Eftersom jag är en sån person som ser möjligheter, så bortser/glömmer/skippar jag konsekvenserna.
Konsekvensen vindby+tunna parasollpinnar, den är inget jag räknar med.
Jag ska åka och köpa oss ett nytt stort solparasoll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar